Veckans Dikt

Det har varit svårt att välja en dikt denna vecka. Det finns så otroligt många bra diktare och tänkare. Efter att ha botaniserat bland alla möjliga och omöjliga kom jag fram till att idag bjuda på en oförglömlig artists text.

  Han har varit med i progg banden "Nynningen" och sedan "Nationalteatern".
Totta Näslund har skrivit så många fina låtar och gett oss så mycket av sig själv. Hans sista inspelade skiva är en tolkning av Dylan vilket även har det namnet.
Det jag gillar mest av Näslund är hans platta "Duetterna" Vilken många av hans fina låtar finns på You Tube.
Vill du veta mer om denna fantastiska artist kolla här http://sv.wikipedia.org/wiki/Totta_N%C3%A4slund


 Texten och dikten idag:

 Mycket vill ha Mer

För varje morgon nu känns natten lite längre bort
och det var längesen jag värmdes av att våren kom
För varje längre dag känns livet lite mindre kort
Och dessa kala rum blir mer och mer ett hemma eftersom
Jag har sprungit, jag har sprungit men jag kom just ingenstans
jag bara sveptes runt i glömskans sista dans
Och det är alltid bara ensamhetens bild du ser
när du har druckit allt som nätter ger
och mycket vill ha mer.

Visst har jag älskat och jag var nog också älskad då
det var ingenting som överlevde morgonen
så jag gick ut och sökte tröst var än den fanns att få
varje främling blev en frälsare och länge saknad vän
se vi springer och vi springer men vi kommer ingenstans
vi bara virvlar runt i glömskans sista dans
Och sen blir alltid bara svarta skuggor fler och fler
när du har njutit allt som nätter ger
och mycket vill ha mer.

Varje morgon nu känns natten längre bort ändå
för varje morgon nu känns dagarna allt mindre grå
för varje morgon blir det lättare att vänta på
att jag ska finna det som en gång dog?
där mycket väl fick nog
nu är det gryningen jag återser
och mycket vill ha mer.