Avbrott

Jag flyttar till wordpress

Här är min nya blogg Rapport från Gummirepubliken

Den är inte riktigt klar men på god väg

Uppehåll

Jag märker att det blir långa uppehåll i skrivandet här på bloggen. Därför lägger jag bloggen på is så länge.
See you later.....

Händelser i Gummirepubliken

De senaste månaderna har det varit en massavflyttning i området. På något sätt verkar det som om en hyresgästs självmord var stenen som satte igång rullningen av avflyttningarna.
 Till min stora glädje har de bråkiga och stökiga grannarna under mig flyttat. Så nu är det lugnt i min trappa, (än så länge).
Det har flyttat in nya hyresgäster i min trappa, båda familjerna har småbarn. Med andra ord är jag omgiven av småbarns familjer. Det kan väl i och för sig vara bra, men jag tycker ändå att det hade varit skönt att slippa höra barnens skrik. Det är mycket lyhört i dessa lägenheterna.
Sen har vi det där fenomenet med barnvagnar som står lite överallt i och utanför trappan. Det kommer bli svårt att sick-sacka mellan barnvagnarna med cykeln upp och ner.
Allt kan ju hända innan nästa vår så varför ägna tanketid till det problemet.
Nu är det som det är och jag kan inget göra åt den saken.

Flytta vill jag inte, för på något underligt vis så känns denna boning i denna lilla by verkligen som hemma för mig. Jag har flyttat en hel del i mitt liv och bott på många olika ställen. Nu har jag äntligen hamnat rätt och trivs otroligt bra. En flytt kommer inte vara aktuell förrän jag kan köpa mig ett hus/torp/gård. Och det lär väl dröja om det någonsin kommer bli möjligt.

I natt var månen synlig och vilken fin fullmåne det var. Jag kunde inte stänga ute månskenet utan lät mina sovrumsfönsters gardiner vara från dragna. Jag låg i sängen och lät månskenet fylla rummet samtidigt som jag lyssnade på en bok. Mycket avkopplande även om jag inte är så förtjust i ljudböcker utan vill helst känna bokens papper och bokdoften. Det är en alldeles speciell känsla att hålla i boken och läsa orden, meningarna som bildar en historia. Och ja, jag är boknörd!

I morse när jag tittade ut fann jag hela naturen täckt av frost. Mina ögon drogs mot paradisäppleträdet och fann ett motiv som inte gick att motstå. Fotot visar inte exakt vad jag såg; de få äpplena som kämpar sig kvar på frostiga grenar, så vackert. Ja, jag är även en naturnörd!

Frost i träd

Tidsbrist, eller....?

Det blir inte många inlägg här med bara 10 dagar kvar innan bröllopet. Det är som jag sagt tidigare mycket att planera och göra. När kvällen börjar närma sig är jag för trött att engagera mig i bloggandet. Det kanske kommer ett och annat inlägg lite då och då men inte varje dag.

Så tillsvidare önskar jag er läsare allt gott.

Foto vecka 41

Min fina, vackra och ljuvligt doftande porslinsblomma har slagit rekord. Hela 21 knoppar och jag har vårdat den ömt. Förra gången hade den 18 knoppar men alla torkade och föll av innan blomningen. Så nu har jag varit extra noga med vattning och lite småprat och dessutom undvikit att röra den allt för mycket.
Veckans foto blir fyra bilder på min porslinsblomma.

Många knoppar

En utslagen blomma

Dikt vecka 41

 Veckans dikt hittade jag i en av böckerna som jag fyndade förra veckan.
Boken heter "Dödergök" och är skriven av Katarina Wennstam.
Författarinnan av dikten har jag inte hört talas om innan och har heller inte kunnat hittat någon fakta om henne. Dikten berörde och gav mig eftertänksamhet. Jag skrev av den och har den nu i plånboken, som en lite påminnelse om att livet är kort och att vara närvarande i nuet.

Hann du se

trädens lövsprickning

och fortsythiabuskens

förunderliga guldkaskad?

Hann du njuta 

av solens värme under

din sista promenad

och glädja dig över

att få möta den unga

våren en gång till?

Hann du berätta om

Vad du innerst inne

kände för de dina,

han du med det?

-Hanna Sijaric

 

Äppel päppel

Det är/har varit så mycket äpplen i år. Idag var jag ute för fjärde gången. Det var nog den sista gången för jag når helt enkelt inte upp där frukten sitter.

Av dagens skörd ska jag baka en eller två kakor att frysa in, sen blir det några liter saft också. Både sonen och jag är förtjusta i äppelsaften som jag kokar. Den smakar ljuvligt.
Av paradisäpplena är det bara dem högst upp i trädet som är kvar och skatorna kalasar på dem.

I bakgrunden kan man se Annas ekologiska pepparkaksburk. Ännu finns inga pepparkakor i den. För tillfället är den fylld med lakritsflarn.

En döds-synd

 FROSSERI

Jag har länge funderat på desserter med lakrits smak. Vilket i sin tur har fått mig att leta efter lakritspulver. Jag hittade en burk i en av ica butikerna i Borås för ett tag sedan, men då fanns det inga ekonomiska möjligheter att köpa lyxvaran.
Det är en lyxvara för mig eftersom 80 gram kostade ca 40 kronor.
I förra veckan blev jag 40 kronor fattigare men en underbar smaksättare rikare.

Dagens dessert blev en chokladmousse, en lakritskräm, en hallonsås och lakritsflarn.

Chokladmoussen gjorde jag enkel. 100gram blockchoklad och 100gram vispgrädde. Chokladen hackade jag, grädden värmde jag och sen i med chokladen. Rör till en slät smet. Ett gelatin blad som legat 5 minuter i kallt vatten åkte ner i kastrullen med omrörning. Ställ i kylen i ett par timmar innan servering.

Lakritskrämen är baserad på mjölk, grädde, socker och äggula.
Jag kokade upp 1 dl mjölk och 0,5dl grädde i en kastrull. 2 st äggulor vispades med 0,5dl socker i en bunke. Jag hällde den varma mjölk- och grädd-blandningen över äggsmeten och blandade alltsammans. Sen for allt ner i kastrullen igen. Jag blandade 1msk maizena med lite kallt vatten och hällde ner det i kastrullen med vispning. Därefter värmde jag upp allt till 85 grader, tog av kastrullen från plattan och blandade i 3 tsk lakritspulver och 1 tsk smör.
Jag hällde över krämen i en skål och täckte med plastfolié. Den fick sen kallna och vila i kylen ett par timmar.

I hallon-såsen använde jag egna handplockade frusna skogshallon ca 150g och  2 msk florsocker och 1 tsk vaniljsocker som jag hastigt kokade upp. Jag hällde "såsen" i en sil och använde sked för att pressa ut så mycket som möjligt av bären. Den hamnade sedan i kylen.

Till lakritsflarnen använde jag 50 gram smör, 0,5 dl socker, 2 tsk lakritspulver, 1 tsk vaniljsocker och 0,75 gram vetemjöl. Allt blandade jag till en "deg". Jag rullade små bollar och la dem på en bakplåtspappersklädd bakplåt och gräddade dem i 200 grader i 5 minuter.

Frosseri till sonen och mig

Hur hela desserten monterades ser ni på fotot. Det finns bara två ord att tillägga; Underbart gott!

Jag har kikat på andras recept med lakrits och ändrat lite här och där i beskrivningarna. Jag ville bland annat ha lite starkare lakrits smak och något mindre socker. Jag har lagt till och dragit ifrån. Jag brukar testa och testa och testa om igen tills smakerna är så som jag vill ha dem.

Vecka 40

Det går helt enkelt inte gilla Julia Caesar och hennes fantastiska uppträdande vid 82 års ålder.

Klart och halvklart

Efter många dagar med solsken och klarblå himmel är det väldigt oklart väder i Gummirepubliken med regn och grå moln. Regna får det gärna göra, en skvätt eller två, eftersom svampen behöver mer fukt för att riktigt komma igång i Svaneholms skogar.

 Klart är  beställningen av vantar som numera värmer beställarnas händer. Raggsockarna är färdiga och väntar på sin ägare.

Jag tycker de blev jättefina.

Det som är oklart är ett sjalprojekt som jag började på i förrgår. Jag tog en tur in till staden i veckan och tittade in i några av secondhand butikerna i Borås. I en butik hittade jag ett mohairgarn i en underbar lindgrön färg. Ibland hittar jag fynd för en billig peng. Tre mohairgarn av märket Schachenmayr för 30 kr är otroligt billigt.

Kan bli riktigt bra

Jag hittade även böcker, tre fantastiska kokböcker och två romaner till priset av 85 riksdaler.

Nedgång

Jag borde må bättre.
 Det har varit 2 tuffa veckor med medicinförändringar fram och tillbaka. Förhoppningsvis vänder det dystra och mörka till något ljust och bra inom kort.

Det är som om dessa nyktra, tämligen lätta, tre månader sprungit ikapp mig och ångesten bultar hårt i mig. Jag har en stressad kropp som vill ha lindring i form av alkohol, vilket den inte fått. Så egentligen är det inte konstigt att jag mår dåligt.

Som vanligt ska jag till vårdcentralen för att inmundiga min dagliga dos av medikamenter. Funderar på att ta en tur till staden men har inte bestämt mig ännu.

Önskar er alla en trevlig fredag

Influensa

Inlägg uteblir på grund av sjukdom......

En tanke

Jag ser det som att man lever från hit till dit.

Det man inte gör under den tiden kan man aldrig göra sedan.

Nu ska jag göra andra saker.

Vecka 39 Foto

Det känns precis som om naturen tar sina allra sista krafter för att visa sin prakt innan allt går till dvala.
I staden Borås finns det fortfarande möjlighet att uppleva växtlighetens vackra färger.
 Och i år har Borås stad verkligen jobbat hårt för att få staden att bokstavligen blomstra. Det är inte bara planterade växter som förgyller staden. Det finns även växter som funnits där ända sen jag var liten flicka.
Ett exempel är "oljeberget" vid tågstationen och resecentrum.

Här kommer några av gårdagens alster:

Underbar grönska

Man kan sitta och njuta i "lill"-parken

Ännu blommar det....

Stor kaktusliknande växt

"Oljeberget"

Färgrikt

Och som avslutning på min fotokavalkad bjuder jag på en besökare som jag saknat.

En saknad djurart

Vecka 39 Dikt

Gårdagen började bra men slutade mindre bra, därför blir gårdagens inlägg ett av dagens.
Som vanligt skulle det presenteras en dikt i inlägget men jag väljer istället en text som Peter Lemarc skrivit och som Lisa Nilsson framfört.

 Denna tillägnar jag mina barn.

Handens fem fingrar

Jag känner dig, jag känner dig så väl

dina fasor, dina våndor

finns också i min själ

Du är mitt kött och blod

du bär ett dyrbart namn

och min kärlek utan villkor

Jag gör vad jag kan 

så stor och stark på dagen 

men så liten mitt i natten 

när ingen ser, när ingen vet 

kommer gråten mitt i skratten

Fem fingrar ska skydda dig

Ett är månen

Ett är solen

Ett är polstjärnan bak´ molnen

Ett är hopp och ett är tro

Handens fem fingrar vaggar dig till ro

Stort är mörkret nu, månen är itu

men det natten som gör dagen ljus

och mitt ljus är du

på denna jorderund 

finns här ingen ann

som kan ge mig sån förtvivlan

och som är lika sann

du blir rädd för dina skuggor 

alla hot som aldrig når dig 

jag skall sjunga dig ett löfte

och jag vet att du förstår mig

Om du tänker dig den skogsväg 

vi vandrar ibland

vik vid stigen, ner till vattnet

din hand är i min hand

det sägs att långt där nere i djupet

på botten av den sjön 

finns en silverskatt som glimmar

och den är din i natt,

så slumra in och dröm

Allt möjligt och lite gott

Fredag är en av de tre dagar i veckan som jag åker till vårdcentralen för att ta mina mediciner. Jag får även med mig helgens ranson. Det är också den dagen i veckan som jag har möte med psykologen. Jag har träffat många psykologer och kuratorer genom livet och med de flesta har det inte "klickat".
Denna gången och med denna psykolog fungerar det suveränt. Hon får mig att tänka på ett helt annat sätt, liksom omvänt, och det är precis det jag behöver. Vi har inte kommit så långt, men är på god väg som man säger.

Efter det mötet var det dags att plocka ut mer medicin. Jag är nu även stamkund på apoteket och borde få klippkort även där. Apotekaren och jag byter numera några meningar om väder, tv-program och önskar varandra trevlig helg. Så där som man gör när bekanta hastigt möts på gågatan i Borås. Det lär nog inte dröja länge innan vi byter matrecept istället för medicinrecept och blir nära vänner och tar en fika. Kanske vi till och med presenterar varandra för våra barn??
 Möten av detta slag kan faktiskt leda till livslång vänskap.

Efter att ha uträttat alla mina ärenden på vårdcentralen promenerade jag till samhällets bibliotek. Jag skulle lämna tillbaka böcker och låna nya. Jag hade en lista på 12 olika böcker av olika författare som jag vill läsa. Till min stora förvåning hade de inte en enda av dessa. Så i stället valde jag en annan bok av en av författarna på min lista.
 Sara Stridsberg och boken "Darling River". Men innan jag börjar läsa den ska jag avsluta "Krigare" som jag skrev om i tidigare inlägg.

Det är alltså fredag och för många fredagsmys. Jag har ingen att fredagsmysa med så det blir lite tråkigt att laga något gott. Men idag gjorde jag ett undantag och fick för mig att baka något gott.

Det finns väl ingen som inte ätit chokladkladdkaka, eller? Nu var det så att det fanns ingen blockchoklad men ett par citroner. Och varför inte göra en kladdkaka med citron?
Så här gjorde jag:

Citron kladdkaka

1 st citron
150g smör
2 st ägg
2,5 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
1/2 tsk bakpulver
1,5 dl vetemjöl

Sätt ugnen på 150 grader.
Smält smöret och låt det svalna.
Tvätta citronen och riv skalet och pressa ur saften.
Vispa ägg och socker fluffigt.
Tillsätt vaniljsockret och citronskal och citronsaften.
Blanda vetemjöl och bakpulver och vänd ner det i sockersmeten.
Blanda sist ner det smälta smöret.

Häll smeten i en smörad form ca 20 cm i diameter.
Grädda i ugnen ca 30-40 minuter.
Servera med lätt vispad grädde.

Någon har tagit en bit, vem?

Så ikväll ska jag njuta av nybakad kladdkaka, en kopp kaffe och någon bra film i skenet av värmeljus och höstliga färger.

Vackra paradisäpple och rönnbär

Vecka 38 Bok

Krig är något som jag inte upplevt, tack och lov! Det går nog inte sätta sig in i hur det är och hur det påverkar en och ens omgivning. Jag har heller inte någon bekant som varit med i något krig.
 Så jag har ingen som helst erfarenhet inom krig. Visst har jag läst i tidningar och böcker om krig men det går inte att jämföra med att uppleva kriget i verkligheten.

 Jag har många gånger funderat över hur det skulle kännas att ha ett annat lands militärer springandes med full stridsutrustning i mitt närområde? Hur skulle jag reagera, tänka och tycka om något sådant? Skulle jag vara tacksam eller arg och irriterad över att ett annat land lade sig i mitt lands tvister? Det går egentligen inte heller att svara på.

Kriget i Afghanistan är ett sånt exempel på hur andra länder skulle hjälpa. Men var det en bra hjälp och vad skulle de egentligen göra?

I boken "Krigare" följer Johanne Hildebrandt de femhundra svenska soldaterna från utbildningen i Sverige till hemkomsten från det riskfyllda uppdraget i Afghanistan, där de skulle upprätthålla freden och stötta civilbefolkningen.

Jag har precis börjat läsa boken och än så länge är den både intressant och spännande. Man får en inblick i både soldaternas och de afghanska bybornas upplevelser av krigssituationen.

Fortsättning......

......på gårdagen. Idag tog jag hand om mina plockade äpplen, ca 3 kg. Jag gjorde ungefär som igår, förutom "snoppningen" Fördelen var att det tog inte alls så lång tid som med nypon.

Jag delade äpplena i bitar och slängde ner dem i en kastrull med lite vatten. De fick puttra tills de var mjuka.

 Därefter passerade jag dem genom en sil ner i en stor bunke.

Sen hällde jag tillbaka moset i kastrullen och tillsatte socker.

Under tiden som äppelmoset kallnade tog jag en promenad i skogen. Solen lyste genom träden och det var riktigt skönt att andas in alla höstens lukter.

Där bland mossa, grenar, barr och svamp mötte jag Edor´s kusin, Ewert.

Säg hej till Ewert!

Att koka äppelmos var värt arbetstiden till 100%. Det tog mellan 1-2 timmar. Vi äter musli och naturell yoghurt med äppelmos på till frukost. Eftersom äpplena som jag använde var gratis så har jag kommit undan mycket billigt.

Vecka 38 Mat

Igår tog jag hand om 2kg nypon som jag plockat. När allt var klart frågade jag mig själv;
"Vad det verkligen värt allt jobb och tid för några liter äkta nypon soppa?"
 Vad tycker ni?

Så här gjorde jag:

Först vägde jag nyponen, det var ca 2,3kg!

Sen "snoppade" jag dem! Det tog nästan 3 timmar.

Därefter kokade jag bären länge, ända tills de var så gott som mosade. Jag hjälpte till med mosningen med potatis-stamp och träslev. Det tog ungefär 1 1/2 timma. Jag fick koka i två omgångar eftersom grytan var för liten för alla bären samtidigt.
Sen silade jag av moset och fick ca 1,3liter saft/puré.

Allt som allt tog det mig ca 6 timmar att bli färdig. Frågan är: Vad det värt det?
Tja, kanske, men ändå inte. Förvisso har jag nyponpuré utan några som helst tillsatser och det är bra. Men med tanke på hur trött jag var efteråt och hur mycket mina fötter smärtade var det inte värt den volymen jag fick ut.

Under de timmar som jag rensade bären kom en liten filur fram och snabbt som ögat var jag där med kameran. Alltid lika kul att upptäcka en medlem av vår fantastiska fauna.

Säg Hej till snigeln "Edor"

Vecka 38 Foto

 Nedskräpning....

....är när man med uppsåt eller av oaktsamhet kastar eller lämnar skräp efter sig utomhus, på en plats som allmänheten har tillträde, typiskt längs vägar, på torg och i parker, men även i marina miljöer som hav och sjöar. Det är i flera länder, exempelvis i Sverige, Tyskland och Schweiz, i lagens mening ett brott som kan medföra böter eller i grova fall fängelse.

 I Sverige är nedskräpning som till exempel att dumpa bilbatterier, kylskåp, förpackningar som innehåller tändvätska, färg eller annat miljöfarligt ämne i naturen ett brott mot miljöbalken som kan ge böter eller fängelse i upp till ett år. Även nedskräpning med burkar, dryckesförpackningar, engångsgrillar, plastflaskor, pizzakartong och snabbmatsförpackningar och dylikt är straffbart med böter; ordningsbot på plats kan utfärdas om 800 kronor från och med 10 juli 2011.

Skräp i staden Borås å, Viskan

Exempel på hur länge olika nedskräpningsmaterial påverkar omgivningen:

• Papper och kartong: 6 månader
• Cigarettfimpar: 2–5 år
• PET-flaskor: 5–10 år
• Plastkassar: 10–30 år
• Tuggummi: 20–25 år
• Styrenplast: 90 år
• Konservburkar: 80–100 år
• Aluminiumburkar: 200–400 år
• Golfbollar: 100–1000 år

Jag behöver inte åka in till Borås för att se och uppleva hur respektlöst människan skräpar ner. 

I trädgården som tillhör hyreslägenheterna där jag bor slängs både det ena och andra, t.ex begagnade blöjor, burkar, pizzakartonger, servetter, petflaskor, fimpar, papper av olika de slag mm. Trots att det endast krävs ett tiotal steg för att nå sopkärlet.

  Detta gör att man/jag inte gärna sitter ute i trädgården.

 Vad ska man då göra för att få ett slut på ett sånt beteende? Jag har inget svar på den frågan, har du?

Jag själv fick som liten lära mig att inte skräpa ner. Vilket jag överfört till mina barn. 

Till sist bjuder jag på en passande låt:

Man ska inte skräpa ner i naturen 

Ingen ordning....

.... överhuvudtaget med bloggskrivandet. Varje morgon under kaffestunden läser jag både nyheterna och andras bloggar. Då tänker jag att nu ska jag skriva på min egna blogg men så kommer något annat, t.ex besök på vårdcentralen eller ett annat möte eller svampjakt eller bär/äpple-plockning. Vilket gör att bloggandet skjuts upp till senare. Väl hemma efter mötena ska det kanske diskas, sen är det middag som ska lagas, bröd ska bakas, tvätt ska tvättas, golv ska dammsugas, mattor skakas, fönster putsas eller så måste jag ta hand om frukter-bär-svamp som har plockats. Efter allt sånt där måste-göra-saker är jag trött. Då placerar jag mig i soffan med min senaste beställning av handarbete (just nu stickade vantar).
Hux flux var den dagen slut och det är dags för mig att inta sängen med en bok.

Jag inser då i läslampans dämpande sken att det inte blev något skrivande på bloggen idag heller.

Så idag tänkte jag försöka omorganisera schemat lite.

Det har hänt väldigt mycket sen sist jag skrev. Vissa saker har varit bra andra mindre bra. Framför allt mår jag mycket bra.
Visst finns det stunder då jag längtar efter ett glas vin men det är inget som återkommer varje dag. Jag trodde faktiskt att det skulle bli mycket värre med sug och abstinens. "Peppar, peppar ta i trä" jag har bara haft ett riktigt starkt sug under denna nyktra tid vilket var enormt jobbigt.
 Idag kan jag som sagt var längta efter ett glas rött vin vid vissa middagar, men mer än så är det inte. Dock vet jag att om jag skulle ta ett glas blir det inte bara "ett" glas utan en hel massa. Därför är det omöjligt och dumt och helt onödigt att utsätta sig för en sån "trigger".

 Ett sånt tillfälle då jag saknade/längtade efter ett glas rött var i lördags då jag hade middagsgäster. Jag serverade en tre-rätters middag bestående av kantarellsoppa med ostkex som förrätt, marinerade kycklingspett med bulgur och varm vitkålssallad till huvudrätt och till efterrätt limepannacotta, päronsorbet och kokosflarn med kardemummasmak. Det var och blev underbart gott. Vill ni ha något recept av maträtterna? Skicka en kommentar så återkommer jag med recepten.

En av gästerna var en fin och underbar kuvasz. Hade han varit svart så hade det varit en kopia på min Kita som var en blandras mellan kuvasz och leonberger. Tyvärr har jag inget foto på Kita i dagsläget men här kommer foto på lördagens hundgäst.

Vackra och goa Tyr

Så väldigt lik Kita

GodMorgon

Fördelen med att vakna tidigt är att få se solen stiga i horisonten.....

....och att kunna lyssna på ett av många favoritband.

Vecka 37 Foto

 

Märklig märkning som egentligen inte är så märkvärdig. (följ den brandgula pilen)

 Misstänker att ännu en fin svampskog ska skövlas. Förhoppningsvis förkommer det inte förrän svampsäsongen är över.

 

Dikt vecka 37

Seans

Sakta från drunknade världar

och djup som ingen knäppt av

kommer ett skepp till ytan

i själens Sargassohav.

Vad är det för skepp? Det tycks som

du skulle ha sett det förut.

Du stirrar så blekt... Nu sjönk det

igen. - Seansen är slut.

Då skrattar du - flackt generat.

det var ju en löjlig sak.

Men så går vi och bär i själen

på balsamerade vrak.

Nils Ferlin

Gårdagen

Det går inte förneka att jag var lite trött igår efter lördagens äventyr. Ändå kunde jag inte låta bli utan var tvungen att gå på svampjakt. Jag kunde ju bara inte sitta inne när solen värmde och himlen var blå. En helt underbar brittsommar dag.

 Så jag snörade på mig joggingdojerna, plockade ner kniv, plastpåse och kamera i svampkorgen. Det är väldigt torrt, så torrt att det knastrade under fötterna där jag gick i mossan och då blir det tyvärr inte mycket svamp.

 Sist jag plockade svamp hittade jag ganska många av en sort som var okänd för mig. Jag vågade inte plocka dem. Jag sökte i svampboken och på nätet men fann inget som var likvärdigt fyndet.
På skördefesten fanns den lokala svampföreningen "Häxringen" och de visade en uppsjö av olika matsvampar, (även giftsvampar). Min nyfunna svamp fanns med, "Eksopp", som är en matsvamp och helt ok att blanda med andra. Den ska vara smakfylld och god. Äntligen kan jag tillföra ännu en svampsort i svampkorgen.

Så igår på min jakt efter skogens guld hittade jag några fina eksoppar som fick göra kantarellerna sällskap. Det var en lyckad tur. Förvisso hittade jag inte mycket svamp men promenaden på ca 3 timmar var skön.

J....r så många svampar

Ingen svamp, men gissa bajset?

Paus med vy....bortse ledningarna

Gigantisk svamp, men vilken sort? Den luktade vedervärdigt.

Vägen hem var mycket lång och svampar har jag sett....

Skördefesten

Det var en underbar dag med massor av gott att stoppa i munnen under Skördefesten.
 De lokala producenterna visade fram sina varor. Det fanns lammskinn, bröd, grönsaker, saft, sylt, marmelader, honung, korv, äpple och perenna växter. Jag har nog glömt några....
I min kasse hem fanns det bröd och rödbetor.

 Jag tycker det är väldigt roligt att se så många lokala företag som visar upp sina produkter. Och jag blev förvånad över att vi har så många olika aktörer i och utanför Borås.

Staden Borås är en mycket vacker stad, tycker jag. Nu finns det i och för sig en framsida och en baksida. Smaken är naturligtvis delad. Dessa foton visar delar av den vackra sidan.

Viskan flyter sakta genom min stad

Blommor utmed Viskan bredvid Södra Torget

På skördefesten kunde man få sina äpplen och svamp artbestämda. Jag ångrade att jag inte tog med mig paradisäpplen. Det får bli nästa år.

Massa äpplen...

Den lokala blaskan var där, och du kan läsa mer om festen HÄR

Utflykt

Dagens spännande aktivitet består av att träffa mor och gå till stadens (Borås) Skördefest.
 Solen strålar behagligt från en blå himmel. Busskort i fickan, pengar i plånboken och med nyfikenhet och förväntan beger jag mig mot busshålls-platsen.

Önskar er alla en trevlig lördag.

Vecka 36 Citat

Stordåd och föregångsmän,

världsalltets gång eller brand

angår tyvärr inte alls

den som får ont i en tand.

Alf Henrikson

Tid

Det blir fullt fart idag. Först ett besök på vårdcentralen för att inmundiga dagens dos.
Sen till Borås för att träffa en ny kontakt inför mitt inträde till arbetsmarknaden.
Jag är inte sysslolös här hemma, dock är jag anställningslös och för tillfället sjukskriven.
Jag hoppas och önskar ett arbete där min stora passion, matlagning, ingår.
Eftersom jag inte riktigt vet vad mötet ska gå ut på är det ingen idé att ha för stora förväntningar. Det är bara att lugnt avvakta.Varför måla fan på väggen liksom.....

 Jag har planerat in några tester inför bröllopet i eftermiddag. Lite ostkex, mousser och curder. Det finns även tårtdekorationer som ska göras, så nog har jag fullt upp.

Det finns lite smolk i bägaren angående min medicinering. De tabletter jag tar gör mig så totalt utslagen av trötthet. Efter en halvtimma, 45 minuter efter intaget är jag tvungen att gå och lägga mig en stund och jag somnar alltid. Det är något irriterande eftersom jag vill vara pigg och göra de saker som är planerade. I måndags fick jag dosen ändrad så förhoppningsvis blir jag inte lika trött. Igår kom tröttheten som vanligt, så ännu har jag inte märkt någon skillnad.

Nähä nu måste jag gå till bussen. Tack och lov att det finns kommunikation så även de utan bil kan ta sig från punkt A till punkt B.

Tisdag

Igår plockade jag nypon och paradisäpplen. Det blev både nyponpuré och äpplemos helt utan tillsatser. När jag ändå höll på och grejade i köket kokade jag rödbetorna som läggs in idag. Dessutom blev det en plåt med förknäcke också. Jag gillar verkligen att stå köket och tillaga både det ena och det andra.
När klockan var 20,45 placerade jag mig i soffan för att titta på "Halvbrodern" och därefter började "Top of the lake". Båda serierna är bra och ganska olika, men jag gillar dem. Serierna sänds på Svt 1.
Jag var väldigt trött men det var helt i sin ordning. Det är skönt att gå till sängs med en bra bok när man är riktigt trött.

Färdig kokta rödbetor....

Färdigskalade rödbetor....

Inlagda rödbetor....

1:a september 2013

Jag är mycket stolt och väldigt nöjd med mig själv idag. Det är en dag värd att fira!!
 Det är nämligen två månader som jag varit nykter. Hurra för mig!!!!

 Jag vaknade tidigt och passade på att ge mig ut på svampjakt. Det kom några skurar, men vad spelar det för roll. Kläder torkar och jag var inte långt hemifrån.
Det är något som jag gillar med lilla Svaneholm, närheten till skog och dess fantastiska skafferi.
Jag hittade ungefär 800g kantareller som blev ca 6dl efter förvällning.

Till min stora lycka fann jag en stor nypon buske fylld med frukter på väg hem. De tänker jag plocka imorgon. För nypon är både gott och nyttigt. Man kan göra en hel del av dessa frukter, chutney, soppa, marmelad, mos, dricka eller vad sägs om bröd bakat på nyponpuré. Jag säger som jag sagt innan;"det är bara fantasin som sätter gränser."

Kameran var med ut i skogen, här kommer lite bilder på dagens skogstur.

Vacker men oätlig

Dessa är ätliga och vackra

Ett däck, oätligt

Underbart vacker! Ätlig?

Fantastisk natur

Det växte en flaska i skogen, undrar om det blir fler....

Så gott.......